Min jesper, är nu död. Jag förstår inte att jag skriver död.. jag vill bara lägga mig på golvet och skrika. jag gråter floder och försöker hitta någon slags tröst jag inte kan finna. Det var något som inte stod rätt till, hans ändtarm började komma ut och han skrek väldigt mycket så vi tog första bästa tid för att få honom till veterinären i gävle. Dom sa att djur som fick detta besvär opererades men efter skulle dom svälta, och det kan inte marsvin så han sa att det var nästan ingen idé. Jag bröt ihop och fick panik. Det var mina sista minuter men min ögonsten, min pärla min söta bråkiga Jesper. Han fick en spruta och skrek till, sen somnade han i min famn och jag försökte förgäves klappa honom till liv. Jag kände hans hjärta slå saktare och saktare tills det till slut slutade slå & han var borta. Jag kan inte förstå att det inte är någon som längre skriker i högan sky när jag kommer in i rummet. Jag kan inte förstå att jesper inte blir med på lördag. det kommer bli så svårt att stryka honom, för nu stryker jag honom inte bara från listan utan för alltid. Och för alltid, det är något jag inte kan hantera. Det känns så innerligt fel att han inte är där i buren, jag kommer aldrig mer få klappa på min stjärna.. Det är en oerhörd sorg jag har och det kommer inte bli något lätt & rolig dag på lördag. Det kommer bli en väldigt svår period framöver, inga fler marsvin kommer in nu & djuren ska försäkras. Vill inte ens vara nere i marsvinsrummet.. Känner ingen ork.Det kommer bli otroligt svårt att ta bort honom från sidan "hanar" på min hemsida, för första gången ska jag göra en hemsida med änglar.. det är så hemskt! JAg älskar mina djur och jag klarar inte att se dom lida eller dö. Men.. Maria är med och hon stöttar mig till 100%, hon har tagit mig egenom dagen och det säger jag tack för. Bästa vän.

Ingenting kan rädda han eller mig nu.  Han är borta..

- Förevigt.