Jag vet inte varför jag är deppad idag, eller det gör jag och det är nog ingenting jag vill skriva här. Minsta lilla tar ner mig på jorden igen och jag tänker varför ska jag vara glad?.. Hanna är ju sjuk och jag vet inte om jag kan rädda henne osv osv. Sånt tänker jag för mig själv och då blir jag genast deppig. Bara i morse var jag i topp trimm och tyckte det faktiskt skulle bli roligt med skola (!) Och det är kanske inte ofta jag tänker så. Men man behöver bara komma innanför bussdörrarna också drar person x igång med snacket om sig själv om den personen som X mår såå dåligt över. och då ska dra ner all bra energi man tidigare haft. Och som bara det att säga till en jätte lycklig person att inget förhållande varar för evigt? Ska jag dra några exempel för dig? Bara för att det inte går nå bra för just dig  ska jag också dras ner i skiten och ha problem. Endast för att du har det? Så du kan känna dig lite mindre deppad och dålig. Jag förstår inte. Och inget behov alls av att lyssna på ens väns egna bekymmer och problem utan snabbt avleda i varje mening med sina egna problem så man får lust att stoppa bomull i öronen för att person X säger samma sak 7 ggr om dagen/ för att få uppmärksamhet och tröstande "aaaw" efter sig. Jag är den personen som alltid lyssnar, alltid försöker komma med bra svar på X's frågor som X egentligen inte vill ha svar på utan bara säga det för att berätta & klaga!

Kanske någon här som känner igen sig?

Jag har försökt bakat Kola Kakor idag, det gick åt pip sängen.. Hoppas jag är gladare i morgon. Hoppas.